KROCK!!

 Och med hjälp av denna gamla schlagerdängan kommer jag enkelt in på hur jag tränar mina hundar att uppföra sig runt bilen.Det går ju ganska snabbt för hundarna att koppla ihop bilen med att det är ngt på gång och då ofta ngt kul för hunden. och genom att hunden har skapat denna förväntning av bilåkandet så kan det vara svårt att få dom att lyssna på oss då vi kommer fram till det roliga som tex skogen hundkompisen eller mormors hus med de goa pannkakorna.Fast det går att använda sig av hundarnas förmåga att skapa förväntningar i speciella situationer till sin fördel.

Jag försöker alltid lära mina hundar att det här med att jag öppnar burdörren, inte har något med att göra om dom ska hoppa ut eller inte.(Tekniskt lite svårare om den är stängd kanske)utan det är vad jag säger som är nyckeln till frihet. bilburen är ett alldeles utmärkt exempel på då jag tycker att man har stor nytta av att lära hunden att "stanna kvar" sittande eller liggande bryr jag mig inte om.Jag gillar inte heller scenariot som oftast följer när man ger hunden ett friande kommando dvs att den far ut ur bilen och iväg till det roliga ,eller om den är kopplad så har man fullt sjå och lite längre armar efter att man försökt att låsa bilen medans hunden stretar o drar i en helt annan riktning. Eller helt enkelt studsar upp o ner i slutet av det sträckta kopplet , vilket gör att man känner av att ens axlar har begränsningar i sin rörlighet och lägger vi dessutom till lite skall eller glädjegny från hunden så har vi garanterat en stressad matte o en uppjagad hund. och det är detta som färgar hur resten av vad vi har tänkt oss att göra tex skogspromenaden kommer att utveckla sig.Jag har i många år jobbat som minhundsdresör och vid flera tillfällen jobbat med hundar o hundförare skarpt i tex Bosnien. Det är då min uppgift att dela ut jobben och avgöra vilka ekipage som är bäst lämpade för uppgiften den dagen. Hundförarna genomför små övningar när man kommer ut på plats med sina hundar på från mig utlagt språngämne och man kollar hur bra ekipaget jobbar,Fast det som kanske spelar mest roll för vem som får uppdraget , är den hundförare som är mest konsekvent med att följa de rutiner som gäller vid urlastningen ur fordonet(språket är en arbetsskada, ursäkta!)Det är där man lägger ribban för hur bra jobbet kommer gå, då hundarna vet vad som är pågång och man måste hålla deras förväntningar på en lagom nivå ,så dom inte stressar upp sig.

Slarv från hundföraren kan också vara ett tecken på att denne inte har nerverna i styr själv heller och då blir man en sämre hundförare: Man får ju bara en chans i minfältet . Tillbaka till Sverige tror jag, men det gäller ju även här hemma att just när hunden hoppar ur bilen möter vi många faror då vi ofta inte är ensamma om att använda vägen vi kom på.Bilar är hårda o hundar mjuka. Hur ändrar jag då förväntningarna på mina hundar så dom inte far iväg som kanonkulor ut från bilen....jo jag tänkte äntligen komma till det nu ....tro det eller ej!!

Jag lär mina hundar att det väntar något riktigt gott (köttbullar om B-U får bestämma) precis utanför bilen. Mutan i det här läget har dubbeleffekt då näring är mkt motivationshöjande för att upprepa det beteendet då man fick denna belöning och det är lugnande för jycken att nosa upp godiset. Det gäller naturligtvis att man anpassar sin belöning efter sin hund .

Men man kan ju inte kånka omkring på flera kilo mammascans jämt eller???

Naturligtvis inte, efter man har skapat en förväntan behöver man bara då och då upprepa övningen. En bra jämförelse är tex alla hundar som kommer springande när de hör att man tar i locket på deras fodertunna det kan hända många gånger utan att dom får mat, men dom kommer varje gång för tillslut lönar det ju sig.

Vi gjorde ett sådant test på en labbe under min utbildning och vi fick den att komma MÅNGA ggr utan att det lönade sig. Hunden levde på hoppet att just denna gång skulle vara den som gav mat.

i början får hundarna sitta o titta på när jag kastar ut godsakerna, man tränar ju då stanna kvar vare sig man vill det eller inte.

jag är sen noga med att de ska ta kontakt med mig och vänta på mitt kommando att dom får hoppa ur bilen och börja jakten på godiset

Tack för alla bilder ni skickar på valparna det är så kul att få följa dom och se hur dom växer o utvecklas till små änglar....yeah right!!

Här kommer lite bilder från Wilma o hennes familj som hon lyckas dressera ganska bra vid det här laget

Om du vill att jag ska sitta iknät en stund så gör jag det...... men det kostar en köttbulle

okey nu vill jag nog ha lite mer betalt jag vet inte om detta stog med i kontraktet......

ny förhandling tack!! jag känner att min image börjar falla samman

jag är så jäkla sör när jag sover.... men ni skulle bara veta vad jag drömmer om....eller kanske inte, för ni gillar ju grannen så jag får väl strunta i den katten

Kooonceeentration, dom är inte att lita på dom där mördarsniglarna

Hur kul är det att samla in regnvatten till mattes blommor om jag inte får bada i det?? ibland är ni så torra morsan!!

ibland kan jag ställa till ett RENT helvete bara för skoj skull

Need a hand??

ok män jobbar o kvinnor ser till att allt blir som dom vill....rätt menar jag

Undra hur länge jag kan skylla på att det kliar i tänderna

det är faktiskt jobbigt att springa efter dom där renarna , tro ni mig inte prova själva då!!

HALLÅ!!vatten är till för att simma i ....inte flyta uppe på

Att våga försvinna utomsyn håll för sin hund när man har bett den om att sitta kvar är bland det mest skrämmande för många hundägare Vi provar!!

 Vi tror ofta att våran hund kommer försvinna , men det är faktiskt väldigt sällan dom gör det. det som oftast händer är att vi inte har befäst "sitt kvar" tillräckligt utan att hunden helt enkelt kommer springade efter oss. Då får vi tvåbeningar ofta ett hjärnsläpp och ryter i Nej!! Hunden stannar på avtånd och vi inser vårt misstag och börja stressat kalla på hunden istället men DÅ sticker den ofta eftersom vi tydligt visat att vi är instabila och inte något att lita på, då finns det ju tusen andra saker man kan hitta på om man är hund. Så det som började så bra slutar i halv katastrof.Att hunden väldigt sällan drar åt andra hållet redan från början är att dom ofta fokuserar på oss och blir intresserade på vart vi ska ta vägen utan att ta med dom!! Kanske något spännande! Vi ikläder oss en ledarroll genom att självsäkert lämna hunden och visa att vi klarar oss själva även om många hundar inte tror det:) men det handlar om ledarskap och det får vi ta en annan gång. Så det som blir naturligt för hunden att göra är ju att kolla vart vi tog vägen Vad ska man då göra i detta läget?? Jo enligt mej kan man lika gärna bita i det sura äpplet och sätta sig på huk så hunden kommer till en och inse att man har en del jobb kvar med att träna in ett "sitt kvar" som håller även om vi försvinner ur synhåll från hunden. All träning måste ju ochså anpassas efter varje individs förmåga både tvåbenta o fyrbenta.

Jag tränar sitt kvar ofta och med stor variation då jag ser det som en grund till min lydnad på hundarna och många saker i vardagen blir enklare om hundarna vet vad detta är , Men detta är min åsikt!!

När jag lyckats slappna av lite efter  en stunds träning tar jag av kopplet helt för det är ju mest ivägen om jag ska vara helt ärlig Jag använder mig dock av det magiska kopplet GODIS jag har haft perioder i mitt hundliv då jag hemfallit åt tankegångarna att "en hund ska minsann göra vad jag säger, för att jag säger det inte för att jag mutar den" Jag vet inte om jag blivit äldre o visare men idag tycker jag att det är ungefär lika intelligent att bannlysa godis i hundträning som att slå huvudet i väggen för att det är så skönt när man slutar. Jag använder ofta hundarnas matranson en sådan här dag och äta måste dom ju ....eller?? så varför inte göra det glatt traskande bredvid mig istället för ur en skål på golvet när vi kommer hem. En och annan köttbulle har jag ochså med mig som extra MUTA.Det är dom defenitivt värda som står ut med mig som sin matte!!

En nöjd hund och en nöjd matte som nu ska gå i terapi ett tag

jag HATAR att se mig själv på kort!!

Och till sist en valp som var ganska nöjd med att vara  på hemmaplan igen

Jag har dock fler bilder från helgen så det blir tuffa stunder framför datorn för matte, fast alla stavfel kan jag ju skylla på att jag var tvungen att blunda när jag gjorde detta inlägg

 Ha det!! 

I helgen hade vi ett efterlängtat break mellan regnovädrena som varit i farten här det senaste. Inte hindrar ju lite regn vattentäta hundägare o hundar men med den mängden regn som kommit det senaste har risken för fuktskador ökat oroväckande.Så när allt pekade på att det skulle vara torrt under helgen så packades hundarna in i bilen och vi gav oss ut den den mysiga träningsplatsen......

Torp köpcentrum

Här träffade jag Marjut o Jouni då vi gemensamt bestämt att detta var en lämplig plats för dagens aktiviteter: Ett perfekt ställe för att kombinera miljöträning av valpar o unghundar samt inse hur dålig lydnad man egentligen har på sina vuxna hundar när man är utanför den trygga hemma planen Det finns ju mkt som lockar o stör en hund på ett sådant här ställe dvs en underbar plats att träna på!! Efter att vi gått en sväng med hundarna så var iallafall Anna-Lena trött och hade inget emot att jag riktade min uppmärksamhet mot B-U och det behövs om man ska ....

Släppa sin Sibbe lös på en sådan här plats och träna följsamhet. Några lugnande ord till fotografen(marjut) behövdes ochså. Eftersom jag vet att jag får ett annat kroppsspråk och sänder ut lite udda signaler till B-U när jag tränar inför publik så börjar jag ofta med att ha kopplet släpandes efter hunden de första övningarna(som om jag nu i min vildaste fantasi trodde att jag skulle hinna ta det om hunden stack iväg) för det gör mig lite lugnare och jag kan agera mer avslappnat, för jag har ju världens underbaraste jycke!!

Och att ha en hund som glatt(eller när det gäller B-U överlyckligt) följer sin matte och totalt kan koppla bort allt som händer runt omkring. I detta läge är man ganska nöjd med den tiden man lagt ner på koncentrationsövningar.Tänk att det man traglar hemma i köket kan ha så stor betydelse ute på stan.

Här börjar ju tom matte slappna av lite och kan kolla på ngt annat än hunden.Om man bara tittar på hunden får man snart en hund som sackar efter, den undrar varför man stirrar stint på den hela tiden och det man säger ska gälla i skogen med att "det är hunden som ska ha koll på föraren o inte tvärt om" det gäller ju även på en parkering till ett köpcentra. det är det som är så bra med att vara flera som tränar ihop så man kan få reda på hur man egentligen beter sig. Vi ger ofta varandra träningstips angående hundarna men det sitter ibland långt inne med att ge varandra konstruktivkritik, men när Marjut nu börjat slappna av och andas igen efter "lös huskey chocken" så är det toppen att träna med någon som säger vad hon tycker.

För även om smaken är som baken när det gäller ideer om hur man tränar hund, har man alltid ngt nytt att lära sig. Så nu tar vi tag i nästa lilla test, nämligen INKALLNING !! (andas marjut!!)

Sitt Kvar

I detta läge gäller det att behålla sitt lugn och inte säga stanna tusen gånger till hunden samtidigt som man tänker på allt som kan dyka upp, så som andra hundar,cyklister springade barn ,skateboard, och gud förbjude någon som har något ätbart inom luktavstånd.För om man funderar på detta ökar chansen för ett misslyckande.Hundar är fantastiska på att läsa av oss om det är ngt på gång. Alla hundägare har väl upplevt hur man upptäckt ngt förbjudet tex en hare före sin hund och då försökt att kalla in den ,men det ända som händer är att hunden sätter på rolighetsradarn och stoppar bomull i öronen. Detta beror på att vi antingen bara kallar på våran hund då det kommer någon störning(hare mm) eller att vi i stressfalsett ropar på hunden och på det viset talar om för hunden att nu gäller det att hitta det roliga som matte eller husse så duktigt letat upp.Sen sitter vi hemma och undrar hur sjutton hunden kan veta att det var en hare i närheten

Dom är smarta dom små liven:) eller kanske det är så att vi är rätt duktiga på att tala om saker för dom.

Jag förordar ibland visselpipa till folk som har svårt att inte ropa HIIIIIIIIIIIIT istället för" hit" när dom tror att dom ska misslyckas med inkallningen, för en visselpipa låter ju alltid likadant .....eller hur!! Glömmer aldrig tanten som blev blå i ansiktet när hon skulle blåsa i visselpipan för att få in sin terrier och fortfarande var lika facinerad av sin hunds intelligens hur den kunde veta när det var något den tyckte var roligt på gång ja ja som med alla hjälpmedel är det inte VAD man använder utan HUR!!

Hit! Bra duktig kille

Jag använder mig av ett knep när jag kallar in på platser med en massa störningar, och det är att sätta mig ner på huk , då jag vet att det är lätt att berömma hunden så den blir lite väl uppspelt. Genom en massa beröm när den kommer och då öka risken för att man får en hund som drar ihop kroppen för att i nästa sekund explodera i ett glädjefnatt o på så sätt delar mattes upphetsning. Och ett sådant race på en parkering med allt som finns där är inte bra för mattes nerver. Genom att sitta på huk ngt hunden ochså känner igen från det den var valp gör att den kommer ända intill och jag kan koppla upp den innan vi glädjefnattar ihop över att vi gjorde en lyckad inkallning

Jag återkommer snart med fler bilder från helgen men nu ska detta sparas för att inte försvinna för tredje gången: NÅgon som har några träningstips för en olydig dator dom har svårt att ta kommandon från sin matte utan alltid ska göra saker på sitt eget vis: Envis som få och helt omöjlig att dressera?? För på föraren saknas inga fel......

Anna-Lena eller Bedarra Kat Von D som hon så fint heter, har nu varit här i några dagar och hon börjar känna sig som hemma, och jag börjar mer o mer involvera henne i de dagliga rutinerna. En av dessa är morgonpromenaden, det är inte världens enklaste sak att kombinera de vuxna hundarnas rörelsebehov med en liten valp, då dessa inte ska gå någon långpromenad på ca 1-2 timmar, men det går!!!

Ett dåligt väder stoppar ju inte det här gänget, hur hänger då en liten valp med i de vuxnas tempo???

Jo hänger är just vad hon gör ..... på ryggen på matte!!

här kan hon sova sött när hon blir trött, men emellanåt ......

.... så kan hon få utforska världen från marknivån

Och leka med de andra barnen, för med regn kommer...Vattenpölar!!

Så sist i är en.......

Fick frågan om hur jag tränar in ett förbud som jag vill ska funka i alla lägen.

Jag får väl börja med att säga att det inte är helt lätt......fast det beror mkt på oss tvåbeningar!! Vi är sällan tillräckligt konsekventa, utan "slarvar" ibland och då är det den naturligaste sak i världen att hunden utnyttjar detta. Det mini-duques husse ville var att att valpen skulle lära sig att inte gå ut genom en port, även om det var mkt som lockade på andra sidan , och ibland tom folk som lockade på honom.En sak som är avgörande för att skapa en osynlig gräns som hunden inte passerar utan tillåtelse är rutiner,

och det är här vi två beningar ofta brister i våran roll.Vi lär in en rutin som tex att hunden alltid ska stanna och sätta sig innan man går över gränsen,men struntar i detta den dan vi är sena till middagen hos morsan då traskar vi över gränsen utan några invanda rutiner o regler och kan tom ibland bli irriterade på att hunden sackar efter......så var den gränsen utsuddad!!!Så i det läget får man ta en sur mamma om man vill ha en lydig hund Ska en osynlig gräns fungera måste vi alltid utan undantag följa de rutiner som vi lärt in som hjälp för att skapa den osynliga gränsen. Att vara kosekvent blir helt avgörande. Man kan vara konsekvent på två olika sätt.

Antingen så är man situationskonsekvent dvs att en och samma sak alltid gäller i en situation som tex att hunden alltid eller aldrig får ligga i sängen(vill man sova på en bädd av grus så gör man det....eller inte)om man därimot är signalkonsekvent(den skaran tillhör jag) så kan man tänka sig både och det är inte situationen(ligga i sängen) som avgör utan signalen jag ger dvs ett förbud eller tillåtelse att hoppa upp i sängen. Så för mig är ett nej ett nej även om hunden fick sova i sängen igår. För att lyckas skapa en osynlig gräns så måste man vara superkonsekvent så jag kombinerar de båda. vid våran grind ska hundarna alltid stanna och sätta sig ner, jag går alltid först över gränsen(situationskonsekvens) och dessutom krävs ett varsegod(signalkonsekvens) från min sida innan hundarna får passera.

Och det kräver en massa träning för att befästa detta. Jag kan tex ställa mig vid"gränsen" och kasta ut en boll för att få en chans att förstärka förbudet,( detta då jag tränat en längre tid och hunden "vet" att den ska stanna) att passera gränsen då hunden är på väg över använder jag mig av vatten i en påse eller skål (eller ngt annat ni skulle bara veta allt jag använt till hundträning)som jag kastar på hunden,vatten skadar inte men får hunden att stanna upp och avbryta det den tänkte göra, jag kan tom i detta läget ömka hunden lite "stackars dig blev du våt?? kom här o sätt dig (på rätt sida gränsen) så blir allt bra igen ska du se". Här är ett läge då den late tvåbeningen ibland ställer till det för sig i träningen genom att träna med en boll, hunden stannar (kors i taket) då blir husse så stolt att han säger varsegod till hunden att hämta bollen och utsuddad är gränsen!!! Är man riktigt konsevent så går man själv och hämtar bollen medans hunden sitter kvar på rätt sida och man får extra träning på "sitt kvar" dessutom.

För vid gränsen får ju aldrig hunden passera ut före husse.Detta går att träna på tusen sätt och det finns miljoner sätt att ställa till det för sig ,så vi lär återkomma till detta Frågor??

Till sist några bilder på miniduque fån husse:

En som både är söt när han sover och kan hålla tungan rätt i munnen, man skulle kunna tro att det var en tik!!

de blå ögonen gör det svårt för Duque att frånsäga sig faderskapet för denna kille

att gilla vatten ,det ligger i släkten !!

Det har ju varit lite dött sen valparna flyttade och det har kännts som om vi saknat ngt, frågan var bara vad??

Nu vet vi!!!!

Vi har saknat en A-L

Så som den inte så svårövertalade matte som jag är ,fick mina hundar sin A-L. Så här kommer en liten bildpresentation på ANNA-LENA

Söt som socker

Att denna lilla pärla kommer att ta stor plats i bloggen framöver är en självklarhet!!

Att få fart på grabbarna var ingen utmaning för en A-L

Nu ska bara matte komma på var AV-knappen sitter på en A-L

Där satt knappen för att dra ner på hastigheten iallafall

och om inte annat tar det väl stopp mot kameran

Att se saker o ting ur en Anna-Lenas perspektiv är inte alltid så lätt....

en flygande start på den jaktleken

Hon har redan utvecklat en sorts syskonkärlek till sin "brother from a nother mother" Blixten

Det råder ingen tvekan att detta busfrö kommer att driva sin nya matte till vansinne, med jämna mellanrum

hon är iallafall väldigt snäll när hon sover...

....eller när hon ser ut så här

Så nu ska jag och Anna-Lena hålla tungan rätt i mun så vårt nya team blir en succe

Två grabbar som tycker att succen redan är ett faktum

Det är lite tråkigt nu när det inte springer omkring sju små ullbollar o hittar på saker att sysselsätta en med. Jag tror att den som saknar valparna minst är mamma Elli,hon njuter i fulla drag av att bara ligga still o inte göra någonting.Pappa duque o lekfarbror Bengt-Urban därimot tycker att det är lite lite drag i Svalehult för tillfället

Så matte gör vad hon kan för att råda bot på detta med lite drag av annat slag

.....det gillar dom men det var ngt annat dom saknade mer.....

Så länge får man väl nöja sig med att pussa ihjäl en människovalp

Men som alla vet så är hämnden ljuv

Och efter att herrarna "dragit" ett par vändor i skogen som innehöll dypölar så fick människovalpen sin!! Det fick bli bad med tillhörande torkning med fön

Det verkar dock som båda gillade denna sysselsättning

Skönt att man har en hund som gör det man ber den om o en son som gillar att hjälpa till(båda stämmer iallafall ibland)

I detta fallet var båda mkt nöjda efter utfört uppdrag

Jag vill ju dock inte att mina hundar ska sakna någonting så vi får nog göra ngt åt den saken!! o se till att det blir fart här i Svalehult igen

jag vet precis hur vi ska göra det o snart vet ni det också, var så säker!!!

Nu väntar båda på att det ska